Drama i två akter. 2 kvinnor, 9 män, 3 barn. Texten är publicerad i boken Historiska dramer.
Även monolog. 60 minuter. Den texten är publicerad i Kvinnomonologer. Samt i tysk översättning av Melsene Laux i Frauenmonologe.
I boken Drottning Margaretas historia finns en utförlig beskrivning av drottning Margaretas livsgärning.
En sammanfattning om drottning Margaretas livsgärning finns i Mina vägviserskor.
Förutom egna uppsättningar har pjäsen spelats av: Teater Sagohuset i Lund 1997
Ronneby 2011. Karin Danielsson Bång som abbedissan Ingegerd och Karin Pålsson som Drottning Margareta i Teater Konturs uppsättning av Kung Byxlös. Foto: Teater Kontur
Efter mer än femton år, sommaren 2011, iscensatte jag mitt drama Kung Byxlös i en stor stenlada vid Johannishus slott, strax norr om Ronneby. För produktionen svarade Teater Kontur.
De båda bärande rollerna gjordes av professionella skådespelerskor med förflutet inom UDG-Teatern i Karlskrona. Karin Pålsson i rollen som Margareta och Karin Danielsson som abbedissan Ingegerd. Emelie Trossö gjorde rollen som drottning Margaretas narr, obekväm sanningssägare och konferencier i en och samma person. På och bakom scenen fanns också ett trettiotal musiker, sångare, dansare och amatörskådespelare.
Astrid Selling och Elisabeth Ekman skapade musiken till föreställningen, sång, trumma, flöjt, fiddla och harpa. Det stora scenrummet med sitt magnifika bjälklag i taket, de vitkalkade väggarna med djupa fönsternischer, den väldiga rymden gav förutsättningar för en starkt visuell iscensättning. Viktoria Rosén svarade för kostym och scenografi. Allt mycket enkelt, mycket rent. En stol. En vit trälåda som fick varierande funktioner som sittplats, talarstol och likkista. En blodröd lång matta. Kläder i mättade färger: rostrött, ockragult, lindblomsgrönt, benvitt.
Holger Tistad gjorde en raffinerad ljussättning som skapade ständigt nya rum. I finalen förvandlades det stora scenrummet till den ljusgröna lövskog där Margareta och Ingegerd en gång lekt som barn och som nu återkom i Margaretas dödsögonblick då de båda systrarna förenas i ungdomens himlastormande drömmar till ackompanjemanget av åtta harpor.
Även miljön utanför ladan användes, då hela publiken fick följa med ut genom en av stenladans stora portar och vinka farväl till den unge prins Olof som red iväg med sitt följe på det som skulle bli hans sista färd i livet.
Pressklipp
Åsa Olovsson, Blekinge Läns Tidning, 25 juli 2011: Kung Byxlös är en paraduppsätting, som gott och väl kunde ha framförts på någon av de större scenerna. Historien fängslar, vilket också tydligt märks på den trollbundna publiken. Inte en enda visning hörs bland dem som lyckats få en biljett till premiären. Och när föreställningen är över vill applåderna aldrig sluta.