1994 Riddaren och Draken

Drama i fyra akter. 3 kvinnor, 6 män, 140 min. Texten är publicerad i Historiska dramer.

Dramat beskriver det stora paradigmskiftet då den Nordiska Unionen går i kras och den svenska nationalstaten föds. Titeln anspelar på statygruppen Sankt Göran och Draken i Storkyrkan i Stockholm. Men vem är riddare och vem är drake? 

Centralgestalterna i maktkampen, den nordiske unionskungen Kristian II och den svenske kungen Gustav Vasa, syns aldrig på scenen. I stället berättas historien via ett antal personer som i den svenska historieskrivningen vanligtvis har en tämligen undanskymd roll. I Sverige finns Hemming Gadh, en skicklig intrigör och maktspelare, den ideologiska drivkraften bakom idén att skapa en egen nationalstat. Han ligger hela tiden steget före alla andra, ständigt lyhörd för skiftande maktbalanser, ständigt beredd att byta fot alltefter läget. 

I Danmark finns som hans motpol Sören Norby, kung Kristian II:s sjöamiral. Han har en gång svurit sin riddared till kungen och är honom trogen in i döden. Under en period behärskade Sören Norby Östersjön och byggde genom sin kaparverksamhet upp en gigantisk förmögenhet. Men han förlorade alltihop och hamnade som länsherre på Sölvesborgs slott i Blekinge. Där satt han och drack sig full och öste sitt hat över Sveriges kung Gösta Eriksson. I hans ögon var ”Kung Korumpa” en marionett i de tyska hanseaternas händer, en förrädare som sålt ut sitt land för egen vinnings skull. 

Under sina lyckosamma dagar var Sören Norby på väg att bli vicekung i Sverige och planerade ett giftermål med Kristina Gyllenstierna, änka efter Sveriges riksföreståndare Sten Sture. I svensk historieskrivning har hon målats ut som en svensk patriot. Här beskrivs hon i stället som en kvinna som blir utnyttjad, använd och manipulerad av alla i sin omgivning.

Genom dessa personer synliggörs de starka ideologiska, politiska och religiösa motsättningar som präglade denna tid. Det var inte bara den Nordiska Unionen som föll samman utan hela den europeiska enhetstanken.

Margareta arbetade i många år för att iscensätta sitt stora idédrama, men lyckades aldrig få ihop de ekonomiska resurserna. Till sist skrev hon en komprimerad version av dramat i form av monologen Den olycklige danske prinsen. 

En fullödig genomlysning av det turbulenta skeendet kring den nordiska unionens upplösning finns i boken Där brast ett ädelt hjärta – Kung Kristian II och hans värld.