1998 Elins stora längtan

Mary Lou Ward som Elin Wägner

Foto: Mats Samuelsson  

Monolog, 70 minuter. 1 kvinna.

Monologen kan spelas som en två-aktare med en väl tilltagen paus i mitten för umgänge, kaffe och inspirerande samtal.

Texten till monologen ingår i boken i Kvinnomonologer.

Tysk översättning av Melsene Laux, Elins grosse Sehnsucht, i Frauenmonologe.

Elins stora längtan är ett porträtt av författaren, journalisten och pacifisten Elin Wägner (1882-1949). Hon berättar om sitt liv, sitt verk och sin längtan efter en värld utan krig, men också om sin längtan att finna Mannen i sitt liv. Det är Elin Wägner som stå-upp-teater. Hon går i dialog med publiken, skämtar, provocerar, söker samförstånd eller mothugg.

Mer om Elin Wägner: Mina vägviserskor

År 2003 iscensatte Margareta en förkortad version av monologen på Regionteatern i Växjö. Föreställningen fick heta 55 minuter Wägner. Margareta gjorde en dygd av nödvändigheten och placerade en tickande väckarklocka på Elins skrivbord – som en symbol för den utmätta föreställningstiden men också i en överförd bemärkelse. Väckarklocka var namnet på Elin Wägners andliga testamente där hon samlade ett helt livs tankearbete.

Rollen som Elin spelades av Mary Lou Ward. Hon gjorde sin Elin i direktkontakt med publiken, med knivskarpt bett i repliken, parat med den speciella känslighet som var Elin Wägners egen: en blandning mellan ironiskt och kaxigt, visionärt och hypersensitivt, och med det erotiskt hungriga som en underström.

Föreställningen hade premiär i Elin Wägners egen hemtrakt, på bygdegården i Tolg inför en stor och entusiastisk publik. Den gick sedan ut på turné under två säsonger.

Pressklipp