Oljemålning av Alexandre Kucharski, c:a 1787
Olympe de Gouges
Olympe de Gouges (1748-1793) föddes i Montauban, i Occitanien. Hon greps redan som ung av de revolutionära strömningarna i Europa och flyttade till Paris. Här var hon verksam som dramatiker och ville med sina teaterpjäser påverka sin samtid. En av hennes pjäser, Zamore et Mirza, är en flammande protest mot slaveriet i de franska kolonierna. Tidigare än de flesta såg Olympe att den Franska Revolutionens stolta fältrop "Frihet – Jämlikhet – Broderskap" egentligen bara gällde en liten del av världens befolkning: den västeuropeiska manliga eliten.
När hennes revolutionära bröder gav ut sitt manifest om de mänskliga rättigheterna (på franska är ordet människa och man detsamma) skrev hon omedelbart ett eget manifest som också innefattade kvinnornas rättigheter: Déclaration des droits de la femme et de la citoyenne. Ett citat: "En kvinna har rätt att bestiga schavotten. Då måste hon också ha samma rätt att bestiga talarstolen."
Hon var själv monarkist och ville förändra Frankrike med en ny reformagenda. I takt med att revolutionen antog en allt våldsammare och blodig utveckling hårdnade hennes kritik. Till sist blev hennes stämma för obekväm. Hon fängslades och avrättades efter en summarisk och rättsvidrig process. Hennes huvudlösa kvarlevor kastades i en massgrav. Hennes eftermäle svärtades ner. Så här beskrevs hon av en fransk historiker under 1800-talet: "Hon tog sig friheten att agera och skriva om saker som hennes klena intellekt inte förstod."
Idag är Olympe de Gouges på väg att återupprättas. Gator och torg uppkallas efter henne och det finns planer att flytta hennes stoft till Panthéon, gravplats för Frankrikes mest framstående medborgare.
Om henne har jag skrivit monologen Olympes rop på schavotten.