Teater CARO

Teater CARO som var arbetsnamnet på detta företag hade som främsta målsättning att tillvarata och synliggöra den kreativitet inom scenkonsten som fanns på plats i de båda kommunerna Karlskrona och Ronneby. I uppsättningarna som planerades skulle både avlönade professionella och amatörer delta. Förebilden utgjordes av den engelska renässansteatern, som riktade sig till alla åldrar och samhällsklasser, i en blandning av högt och lågt, skratt och allvar.

En viktig tanke utgjordes av samarbetet med den nystartade Högskolan i Karlskrona/Ronneby, där Margareta Skantze initierat projektet Gränsland, samt med Linnéuniversitetet. Den nybildade Regionteatern Blekinge Kronoberg var också tänkt som en viktig samarbetspartner.

I förlängningen fanns planerna på ett EU-projekt kallat Periferiernas Europa. Det skulle innefatta ett samarbete med andra regioner i Europa, framför allt med Bretagne och Wales, regioner med en egen historia och egna musiktraditioner.

Harry Martinson kallade dem för Europas andliga landskap, präglade av samma stämningar som hans barndomsparadis Blekinge: den karga och samtidigt gröna naturer, närheten mellan hav och inland, dimma och blåst, en gammal folklig kultur, en känsla av uråldrighet och mystik.

Arbetet med Teater CARO inleddes med att genomföra projektet Drama i en europeisk region, fem nyskrivna pjäser av Margareta Skantze om Blekinges historia i ett vidgat europeiskt perspektiv. De fem pjäserna var:

Mor Dacke – Nordens största bondeuppror ur ett kvinnoperspektiv.

Fiskekungen – anläggande av staden Karlskrona 1680 som en arketypisk berättelse om konfrontationen mellan natur och civilisation.

Vogn och Yxna – det omstörtande mötet mellan hedendom och kristendom med utgångspunkt i en vikingasaga från Blekinge,

Kung Byxlös – unionsdrottningen Margaretas kamp för sin politiska vision, där staden Ronneby intog en central plats.

Riddaren och Draken – Om Sören Norrby, länsherre över Blekinge, riddare och sjörövare, den siste förkämpen för den nordiska unionen.